Brev till himlen

Idag är det ett år sedan Du lämnade Oss
På ett sätt känns det lättare, på ett annat svårare
Jag vill prata med Dig Jag saknar Dig

Ingen ställer upp så som en mamma
Jag har tagit dig för given, så bra har Du varit
Inte en gång har jag tvekat att be dig om tjänster,
Jag har inte ens sett det som tjänster

Vardagen är lika svår som speciella dagar
De där jag tänker att jag måste ringa Dig och berätta när något bra har hänt
Eller när jag vill fråga Dig om råd, råd som man inte frågar andra om

Jag saknar Dig
Saknar att kunna vara mig själv i sällskap med någon annan
Inte behöva vara stark och glad
Det var Din roll
Det är tufft att vara bli vuxen
Vuxen på det viset man måste bli när man inte har sin mamma, sitt ankare

Jag saknar dina miljoner tidningsurklipp om folk som vi har anknytning till på ett eller annat sätt
Eller synen av dig när Du går på stranden och vallar termometern i vattenbrynet innan Du doppade dig

Jag pratar och frågar Dig om saker
Men jag får inga svar
Eller lyssnar jag inte tillräckligt bra?
Jag tror jag har blivit bra på att trycka undan tunga känslor
Att jag nästan är lite bedövad
Kanske är det därför jag inte hör Dig

Jag saknar Dig

image

Annonser

5 thoughts on “Brev till himlen

  1. Fint skrivet!! Håller med tillfullo! Min mamma gick bort när äldsta dottern Amelia var tre veckor gammal.. glädje för en liten bebis och sorg att mormor precis lämnade.. Tomrummet finns alltid kvar! Men det gör också det ljusa minnet!! Kramar till dig!

    Gilla

Sjung ut!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s