Rutan

Sitter och funderar lite över min och Kanels träning. Vi är duktiga på så vis att vi åker iväg en gång i veckan för att träna. Resultaten av dessa träningar blir lite klent, eftersom jag inte riktigt kommer in i att träna där emellan.
Det innebär att vi i princip hela tiden befinner oss på samma punkt. Jag kan inte avancera utan och lägga på uthållighet.

Men det jag/vi verkligen skulle behöva hjälp med är Rutan. Rutan har varit så rolig att träna med Ruthunden, och det tar så emot med Kanel. Det kan ju bero på att jag inte lyckats lika bra med introduktionen av densamma med Kanel 😳
Ibland susar Kanel rakt in i den som om hon verkligen vet vad hon gör. En annan gång går hon in i den från sidan. Ibland stannar hon innan hon är framme och vänder sig för att titta på mig.
Jag har provat samtliga metoder : shejpa, target matta, dold godisburk, variera avstånd, olika sidor, olika rutor, med och utan markering osv osv……

Slänger ut detta och hoppas på proffs tips 😉

Återhopp

Läs även andra bloggares åsikter om

Annonser

15 thoughts on “Rutan

    • Det är bra med motfrågor Karin, de manar till eftertanke.
      Det som har fungerat bäst är nog targetstick faktiskt. Den tog jag bort (lade ner) när jag tyckte att hon sprang rakt in alla ggr vi gjorde det.
      När sen det funkade, tog jag bort den helt. Sen tänkte jag att hon inte hade något förhållande till konerna, och började shejpa och belöna att hon gick in i rutan på kort avstånd (precis brevid) och sen varierade jag avståndet och tog olika håll.
      Sen fick hon plötsligt för sig att ta sikte på den högra främre konen och runda den på väg in i rutan. Alltså inget rakt skick längre.

      Jag har varierat belöning med att 1. Kasta den in till henne eller förbi 2. Springa in i rutan och belöna (hon stannar av sig själv kvar i rutan fast jag inte sagt stanna) 3. Ha belöningen i rutan (snusburk med gottor)

      Ja, på den vägen är det……..I bland tror jag att hon har förstått, men så går det inte alls gången därpå.
      Hon har inte super mkt uthållighet, så jag tränar i princip aldrig flera fartiga moment under ett pass just för att det ska vara fartigt. Och jag tjatar inte heller ut de olika momenten…..

      Så, nu har jag svarat Karin…….vad svarar du på detta nu då? 😉 *väntar med spänning* Och du kan vara helt ärlig Karin, jag vill ju lyckas så jag tar ev kritik också!

      Gilla

      • Ledsen Anki, men jag har ingen mirakelmetod, fast jag skulle vilja komma över en 😉 😛
        Targetsticka för nosdutt? Syns den från där du skickar?
        Shaping är svårt i rutan, tycker jag, av precis de skäl du beskriver. Det är lätt att de drar åt en av konerna utan att man uppmärksammar det.
        Karlssons metod är också rätt fräck – en del får en aha-upplevelse av den 🙂

        Gilla

        • Jag hann inte färdigt…. 😉
          Jag tror att man ofta måste gå tillbaka till det som funkat tidigare…. Använda det som hunden en gång förstått, se till att det blir hög rättprocent, bygg självförtroende, ta bort och lägg till target, frekvent i början, för att därefter glesa ut – men det här är ju egentligen gammal skåpmat för dig…… 😉 som sagt, har inget mer revolutionerande……

          Gilla

        • Ja, nu har jag letat som en galning efter targetsticken……..Hittar den inte. 😦 Jag tar väl musmattan istället och kör som från början….

          Inga mirakel metoder? Vafalls? 😀 *skrattar*

          Har en känsla av att om någon tittar när jag tränar detta så ser man nog att det är hos mig det ligger.
          Ska filma mig och upptäcka det själv 😉
          Tack!

          Gilla

  1. Tvåans ruta körde jag med bara framåtkommandot, från framåtsändandet, men i treans ruta blev det för långt och funkade inte längre. Jag har nog provat alla metoder som finns och några till. 😉

    Det som fick det att lossna för Karlsson var när jag lärde honom att det var hoppet över markeringen som var ”rätt”. Jag var till och med så drastisk att jag höjde upp markeringsbandet så att det var spänt i överkant på konerna och han var tvungen att verkligen hoppa in i rutan. Då var det precis som att han upptäckte att konerna fanns?! Han hade ingen relation till dem innan. På 20-25 meters håll ser man ju inte markeringen så bra, och i synnerhet inte han, med sin mycket begränsade höjd över havet, men det verkar som om den taktiken skapade en förståelse för momentet som han inte haft innan. Under en period körde jag inte momentet över huvud taget om jag inte hade tillgång till kantmarkeringar. Jag kan ju inte påstå att det är hundraprocentigt än, men det kanske blir. Mååånga procent högre har i alla fall träffsäkerheten blivit. 🙂

    Gilla

    • Vad fiffigt!
      I bland när jag skickar Kanel kan hon sätta världens fart från mig, mot ……….ingenting 😯 Så jag tror att hon någonstans har förstått att springa från mig är bra, men vet inte vad hon ska springa mot.

      Lite svårare har det varit för Kanel också på det viset att när jag lagt till kommando, har jag nog inte varit konsekvent med vilket ord jag använder. Av naturliga skäl har jag inte kunnat säga rutan till Ruthunden 😛 så där sa jag framåt, innan jag ändrade det till boxen. Så jag tror att till Kanel säger jag nog lite olika ibland, men kommer aldrig ihåg vilket av orden som fick in henne 😳 Slarvigt, men jag lovar bot och bättring….

      Gilla

      • Men börja med (tydlig) kantmarkering då, på kort avstånd, och klicka exakt när hon flyger över. Det kan ju inte bli sämre. 😉

        Gilla

  2. och jag bevakar ivrigt när dessa proffstips ska inkomma här….eftersom jag har samma problem som du med rutan.Jag har verkligen inte lyckats förklara för Wilmer vad jag vill att han ska göra!
    När man har provat allt så känns det rätt hopplöst….

    Gilla

  3. Lärde mig ett intresssant sätt på en kurs. Om man använder extern belöning kan man placera den i rutan varje gång. Hon som gör detta använder den så redan som unghund.. vad hon än tränar använder hon rutan med extern belöning i. När hon väl börjar med rutan finns redan farten o draget mot den… fiffigt tyckte jag!

    //Helena

    Gilla

    • Det är nästan samma sak med targetsticken eller mattan som belöningsskål i rutan.
      Jag har tränat det utanför rutan innan, men det jag känner är kruxet är att när sen inte targeten eller godiset finns i rutan, så vet inte hunden vad som ska dra. Kanel har nog inte skapat förhållande med konerna 😦 Eller rättare sagt, när inget i mitten finns som drar, så drar hon sig till hö konen.

      Tror jag ska kombinera musmattan med Karlssons förslag, eftersom hon då kanske kan skapa sig en målbild MELLAN konerna som faktiskt finns där alltid……
      Funderar vidare 😉
      Tack för svaret Helena 🙂

      Gilla

  4. Usch nu får du tråkigt svar av mig…jag har nämligen inget svar 😦
    Men jag tror eller jag vågar nog säga att du kommer komma på det 😉
    För du ger inte upp i första taget om jag känner dig rätt.
    Lycka till!!!
    Kram

    Gilla

Sjung ut!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s