Oh my god, she did it!

I dag var det dags för söndagsträningen. Inte så svårt att lägga upp träningen eftersom apporten och Kanel inte längre socialiserar sig med varandra. Kanel vill helt enkelt inte ha med den att göra, så klart var det då apporten som vi skulle träna på. Innan sprang hon ut och grep apporten med riktigt “bett” meeeeen travade in med den. Fortsättningen på det blev sen att hon till sist bara sprang ut, slog en flukt på apporten och sen travade iväg på andra äventyr. But not today Skrattar *jublar och visslar* I dag fick hon rena tokrycket bara av att komma ut ur bilen, hon är bara så helt fantastisk när hon är på det humöret! Hon backade, snurrade, rullade, lade sig snabbt, satte sig i utgångsläge allt ihopa på en millisekund Ler med tungan ute Sen kom då apport provet! “Håll henne i halsbandet, kasta apporten! När du ser att hon är nästan framme så vänd dig om och spring skrikande och tjutande av planen, så ska du se att hon följer efter MED apporten!”  instruerade Bitte med sin. Yea right tänkte jag då, efter kommer hon säkert men med apporten? Skulle inte tro det…….Men Kanel måste ha lyssnat mkt noggrant på Bitte`s instruktioner för hon gjorde som Bitte sa. Och inte bara en gång utan två gånger 😯 Ja, så klart blev det full fest, med brottning och snusdosa full med korv som belöning. Nu hade det ju blivit ganska mörkt, men testade en ruta och den var lika explosiv som apporten. Vild glädje och OLW fest utbröt i mitten av de fyra konerna. Det går nästan inte att beskriva vilken glädje det bubblar I mig när hon är så på hugget. Hon har varit låg, trött och omotiverad alldeles för länge, det märker jag ju när jag helt plötsligt I dag blev påmind om den goa hundens underbara träningsglädje. Hoppas nu detta håller I sig Ler 

DSC00769

Rut var också en stjärna! Där bestämde jag mig för att försöka gå ett I princip helt program, förutom vittringsapporteringen för jag hade glömt pinnarna hemma Förvånad Nu är jag inte så bevandrad I klass tre så jag gjorde momenten lite som det föll sig. Fria följet har hon blivit riktigt bra på. Inte 10 mässigt men bra, det som drar ner är stegförflyttningarna men I övrigt var hon duktig. Sättande under march satte hon sig snabbare än fantomen hinner knyta sina skor  Blinkar. Inkallning, jaha där kom det tillbaka….när jag kommer ut på fullt avstånd så SÄTTER hon sig på stanna. Jag kunde inte släppa igenom detta eftersom det är något som återkommer med ojämna mellanrum, alltså kan man säga att jag där bröt min tävlingsmässiga träning. På tredje gången gick det som smort och bra. Vi gjorde även hopp/apport med den lilla apporten så hon skuttade glatt över och tillbaka igen UTAN apport 😆 Det momentet kommer att bli hennes bästa för hon har snart provat alla varianter man kan tänka sig där. Hoppa, ta apport, springa runt om. Inte hoppa alls. Och nu då också hoppa och återhoppa utan apport. För det finns väl inte mer att testa där nu va? :mrgreen: Sen blev det paus för lite visning av Briarden och och Bitte a`la Heidi Billkvam. Eftre pausen tog vi metall apporten och även där visade hon prov på sin outsinliga uppfinningsrikedom. Så hör nu här alla som tycker den känns kall och läskig : Först springer man snabbt som ögat ut till apporten och gör ett litet test bett, sen släpper man den och tittar på sin matte med en stor tanke bubbla mellan öronen där det står “kan det tänkas att man inte behöver ta den?” När då matte inget säger el gör så kan man ju försöka putta in den med hjälp av nosen. Problemet där är att den rullar precis I vilken riktning som helst. Jaha då tar man den I munnen ändå, eftersom den lyder dåligt, men väl på plats brevid matte spottar man ut den rackaren fortare än kvickt. Ja just det, tempot tillbaka till matte ska vara riktigt lusigt också. 😆 för den rätta touchen.

Alltså blir det samma metod där som med Kanels träapport och så håller vi tummarna för att det blir samma genombrott. Rutan sprang hon lite virrigt mot, stannade blixt snabbt på stanna och då var hon inte riktigt inne. Tycker så snabb brukar hon inte vara, men det är min brist. Dock var jag inte super nöjd över lag, så jag bröt och gjorde om och gjorde om. Tredje gången gillt, tjuuuusigt Skrattar Även inkallningen från rutan var fin, så det blev jag mkt nöjd med. Till sist var det då fjärren. Hon fick hjärnkramp och visste inte hur man står, och visste inte hur man står el hur man står. Repris på repris och till sist godis bakom och då kom hon ihåg, men hon flyttar sig för mkt. Jag vill ha 10an där, det är därför jag är petig.

Ja, så har det gått till I dag……..I går skulle Mikan och hennes kompis på fest, lite halloween och utklädnads fest. Mikaela K var här och kunde hjälpa dem med sminkningen. Zebra och Leoprad skulle det vara och det var också vad det blev

DSC00940Hon blev så fin, med öron och “stubbad” man där emellan ❤

Annonser

6 thoughts on “Oh my god, she did it!

    • 😆 Ja det var nog både vilt och glädjefullt på tonårsvis i går för Mikan och hennes kompisar, det är dock tveksamt om det endast intogs chips, men bevis för annat saknas 😉 Tror det är stadsturen som tagit musten ur dig och inte min engelska träning, så det så Jea 😆

      Gilla

  1. Ja, det var härligt att se Kanel! Men ”hade glömt vittringspinanrna”? Varför sa du inte det då, jag har ju vittrinspinnar så att det räcker till ett dussin Ruthundar. Minst.

    Gilla

Sjung ut!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s