Extraknäck?!

Jaha, då skulle undertecknad knäcka extra som Kennelflicka. När frågan kom sa jag käckt Javisst, för hur svårt kan det vara? Mata och gosa med lite valpar, rasta några hundar…..meeeeeen 👿 det kan vara svårt kan jag säga för att inte nämna svettigt.

Dök ju så klart rakt in i valphagen, där var torrt och fint konstaterade jag nöjt samtidigt som jag funderade över om de redan kunde ha kopplat samman kiss och bajs= ute? Maten var färdig och det var bara för mig att skopa upp lika mängd i valpbaren, nema problemas so I did. Som bin till sockerbit dök valparna kvickt ner i vars en skål och ett belåtet smaskande kunde höras. Noterade att vatten skålarna behövde fyllas på, funderade ett tag över vad som kunde vara lämplig mängd, och fyllde sen på två skålar. Nöjd med mig själv satte jag ner skålarna och tittade ömt på liven som nu hade ätit färdigt och började placera ut sig på strategiskt bra valda ställen för att producera utgifter efter inkomsten….Släppte in Den Duktiga Modern, som elegant flög över öppningen för att mindre elegant landa i, japp, vattenskålen! 😯

Ner i källaren efter papper, letade efter nya tidningar åt valparna som de kunde läsa. Att torka golv och lägga i nya tidningar åt sex stycken valpar låter ju enkelt…. 😕 Prova själv medan de sitter på den tidning du lagt ut, frestas att ta ett litet nappatag i dina händer och fingrar…..alla sex ska ju naturligtvis vara där händerna stoppas ner.
Nåja när jag var färdig med det och kände att blodcirkulationen var rejält igång, tittade jag nöjt på mitt verk och lade till minnesbasen Att inte ha vattenskål i när lilla mamman skuttar in i hagen!

Gosandet avlöpte utan missöden, där är jag verkligen ett proffs numera, övning ger färdighet 😉

Attack Valpar

Bilden är tagen en annan dag
Resten av hundgänget skötte sig bra, släppte ut dem i trädgården och medan jag roade mig med en god bok, gjorde de både stort och smått.
När jag arbetat mig igenom flocken och började känna normal temperatur i kroppen var det så dags att lufta Flocken Längst Ner. Oh det gick så bra, de ville så gärna bli luftade, däremot var de inte så intresserad av att gå in igen 😕 Men jag är ju smart, så jag lyckades få ner dem, stänga dörren och vända mig om. Vips så hade de öppnat dörren och sprang förbi mig i en rad, med motivationen lysande som ett grönt sken kring sig. Ingen ska säga att jag inte försökte hindra dem, men det var liksom som förgjort…Lockade och lät vänlig, lockade och hade pondus i rösten och till sist beordrade jag dem att komma. Det gick bra, för utom på den ene Han kom smygandes och lät sig ledas in i rummet, släppte halsbandet för att kunna gå ut och stänga dörren, vips så stack han och drog resten med sig…igen 👿

Jaja, kampen vanns till sist av mig och när jag med trötta steg baxade mig över staketet med en stor kall flaska Ramlösa som hägring framför mig, tänkte jag att nästa gång vet jag precis hur det INTE ska gå till 😉 😀 el kanske nästa gång är jag bortrest? 😆 😆 😆