Titta på fler Foton med temat HÄR

Ja och med den känslan av välbehag går jag på eftermiddagen ut med min kamera och såklart ett av mina favorit objekt Men, för att alla ska vara nöjda går jag direkt ut med en naturbild

A la Naturelle

Kanel

Hon ler när hon springer

"Kan du slicka dig på DIN näsa då? Va? Va?"

Man vet att det går fort när inte svanser hinner med

Och sen, högst irriterande, har jag sett på både min egen och en del andras bloggar, att vissa ord blir en länk till reklam. I detta inlägget är det kamera…..Hur blir man av med det?!

Läs även andra bloggares åsikter om Finsk Lapphund, BlackTracks Kanel, Foton, hund

Gammal film på mig och Nelen fast med lite musik till.

Finns det fler som provat att prenumerera på bloggen men som inte lyckats? Hojta isåfall till * Aj Fix*

Kanel har ju löpt och det har varit tunnt ,för att inte säga i princip väldigt krasst med tränandet.
Dagen till ära gick vi ut stenhårt, under ljuv bakgrundsmusik a’la raketer, till ett kommenderat klass ll program. Jag måste säga att jag är förvånad över att det gick så bra som det gjorde.
Det som testades av skulle egentligen vara uthålligheten och vad som faktiskt har fastnat innanför den behårade pannan.
Samtidigt blev det ju nu även störningsträning och apportering  av främmande apportbock.
Friaföljet kan vi konstatera som så att vänster om marsch behöver föraren,dvs jag, träna på. Liggande under gång behöver definitivt repeteras , inkallningen var bra, sändande till rutan blev dk på, apportering lite bättre fart in tack men ett super gripande!
Hopp ö hinder jättebra och på fjärren ………..då dog hon Lagd Lapp ligger typ. Jag tycker det var jättebra jobbat för hon fick ”bara” tävlingsmässig belöning och hade som sagt en del svårigheter i omgivningen. Och att ändå hålla modet uppe efter så långt uppehåll från tävlingsmässig träning,med sin vanliga trötthet efter löp och under raket skjutning ,ja då kan jag inte vara annat än nöjd
Jag måste också komma ihåg att knacka på snusburken när hon börjar tappa modet, det glömde jag
alldeles bort.
Hon får sin tävlingsbelöning i en snusburk så det blir lite lek också och inte bara godis. Det kunde jag ha påmint henne om , så hon inte hade behövt få slut på bensinen inför fjärren.

Nu har jag skrivit första stycket med undetstruken text,men eftersom jag inte vet hur man tar bort det får ni helt enkelt stå ut

God fortsättning på det nya året!
                /Anki

I dag vann de sina båda matcher och har tre vinster av fyra spelade vilket då innebär *trummvirvel* A SLUTSPEL imorgon
Hur det än går imorgon har de haft skoj, de har peppat varandra, fin laganda och framförallt kämpat så gott!
Här är de, gossarna med segervittring och deras tränare

H43 Pojkar -02 Lag Dalby

Håll nu tummarna imorgon, själv ska jag hålla både tummar, snattran och balansen

Den Pälsade och Den Lilla ställer även upp för varandra i vått och torrt. Som nu tex när jag, i egenskap av foder-utdelare, har bestämt mig för att banne mig om Kanel ska bli så där tråkig och trist och skendräktig igen. Alltså, mindre foder och mer motion för Lappen
Och detsamma tänker då Lappen om Ruthunden! När Lappen är färdig med sin matranson så glider hon bort till Ruthundens matskål och hjälper henne att dra ner lite på matintaget. Inte ska ju Rut behöva bli skendräktig och eländig hon heller liksom Att sen Ruthunden aldrig blir det iaf, det hör liksom inte hit.

Men är inte det hjälpsamhet så säg?!
För känsliga läsare poängterar jag att de vita tussarna på bilden varken är lämningar från Lappens eller Ruthundens behåring. Nej, det är inälvorna efter en pipräv!

Nåja, det skulle visa sig att hunden Manny även besitter en god portion slughet. Slughet-Stor slyngelhund är nog en rätt dålig kombo kan jag tycka med facit i handen.

Skribenten slog sig ner på golvet när halva kvällen var gången. Hon blev genast våldkysst i alla håligheter ovanför axlarna, dvs näsan, munnen, öronen osv. Det var då jag jag bestämda mig för att plocka fram mina skills som Hon-den-där-förståsigpåaren Och det startade med glans kan jag blygsamt inflika.
Manny The Slyngel lade sig ner på golvet, med lite mild övertalning. Jag påbörjade en ”håll dig lugn och fin behandling” i form av någon slags påhittad massage stil
Jodå, han ligger som klubbad ganska länge. När han sen far upp för att köra en öronrensning nonchalerar jag honom, pekar på golvet och säger med en fast, bestämd röst åt honom att lägga sig ner.
Till systrarnas jubel sker det så. Manny The Wild One fäller ihopa sina långa ben och faller som en fura mot golvet. Han njuter av mina smekningar samtidigt som minstaste systern uppfodrande kallar på resterande gäster och upphetsat kastar ur sig ord som ”Så där ska det gå till”, ”Titta så lugn och nöjd han är” osv osv. Jag ska inte underminera betydelsen av detta beröm. Jag sitter där och har ett rejält uppblåst ego, och solar mig i glansen över hur duktig jag är med hundar.
Plötslig tycker Manny att det får vara nog, reser på sig och tittar ner på mig. DÅ ser jag att i mungipan på besten dinglar tofsen från mina varma stickade strumpor……
Så, det var det med de skillsen